Copyright 2005 - AntibodyStation. Copyright 2005 - AntibodyStation.

Basic Antibody Biology Grundläggande Antibody Biologi

Antibodies are a class of immunological proteins (immunoglobulins) produced by B-cells, and are antigen-specific. Antikroppar är en klass av immunologiska proteiner (immunglobuliner) som produceras av B-celler, och är antigen-specifika.

An antigen is defined as a substance that can be bound by an antibody molecule through its antigen-binding sites, also called epitopes. (see Epitopes below) Ett antigen definieras som ett ämne som kan vara bundna av en antikropp molekyl genom sin antigen-binding sites, även kallade epitoper. (Se epitoper nedan)

Many substances can, and are known to be antigenic. Många ämnen kan, och är kända för att vara antigen.

Antigenic substances: Antigenic ämnen:

- Proteins -- Proteiner

- Nucleic acids: DNA, RNA -- Nukleinsyror: DNA, RNA

- Carbohydrates or sugar groups -- Kolhydrater eller socker grupper

- Lipids -- Lipids

- Small Chemical Groups -- Små kemiska grupperna

- Peptides (10-15 amino acids long) -- Peptider (10-15 aminosyror lång)

Thus antibodies can bind almost any repertoire of antigens, including chemicals and things B-cells have never encountered before! Således antikroppar kan binda nästan varje repertoar av antigener, däribland kemikalier och saker B-celler har aldrig stött på innan! (we will discuss how this is possible later...) (vi kommer att diskutera hur detta är möjligt senare ...)

Large Molecules, such as proteins and large complexes such as bacteria and viruses usually have multiple sites for antibody binding. Stora molekyler, såsom proteiner och stora grupper såsom bakterier och virus har oftast flera webbplatser för antikropp bindande. On a given protein, more than 2 antibodies are thus capable of binding. På ett visst protein, mer än 2 antikroppar är således kunna vara bindande.

Epitopes Epitoper

Epitopes are each site on an antigen that an antibody can bind to, and are also known as antigenic determinants. Epitoper är varje plats på ett antigen som en antikropp kan binda till, och är även känd som antigen bestämningsfaktorer. Epitopes can be: Epitoper kan vara:

1) Conformational -( in which the antibody recognizes the secondary structure of the molecule, ie the secondary structure of the protein) 1) Conformational - (i vilken antikroppen känner igen den sekundära strukturen hos molekylen, dvs den sekundära strukturen av proteinet)

2) Linear- 2) Linear -

A) in which the antibody binds to a determinant in the denatured protein only (ie the antibody recognizes the primary amino acid sequence of the protein). A) i vilken antikroppen binder till ett avgörande i denaturerat protein bara (dvs. antikroppen känner igen det primära aminosyrasekvensen av protein).

B) in which the antibody binds to the determinant in both the denatured protein and the native protein. B) I vilka antikroppen att bindas till avgörande i både denaturerat protein och native protein.

3) Neoantigenic - which is an epitope which is not present in the native protein but becomes an epitope after the protein is cleaved by a protease (epitope is exposed by the protein being digested) 3) Neoantigenic - vilket är en epitop som inte förekommer i den inhemska protein utan blir en epitop efter protein är cleaved av ett proteas (epitop är exponerade av det protein som smälta)

What Cells Produce Antibodies? Vilka celler Produce Antikroppar?

B-cells produce antibodies in response to infections, to identify and neutralize foreign objects such as bacteria and viruses, and are thus important contributors to adaptive immunity. B-cellerna producerar antikroppar som svar på infektioner, att identifiera och neutralisera främmande föremål som t.ex. bakterier och virus, och är således viktiga bidragsgivare till adaptiv immunitet.

Self versus Non-self? Self kontra icke självläkande?

If Antibodies recognize almost anything why don't they attack my own body? Om Antikroppar känner igen nästan allt varför inte de attackera min egen kropp?

One's body has pre-selected and eliminated during development every single cell that recognizes and produces antibodies against one's self or "self" proteins/molecules.  This process is flawed or becomes flawed later in life and manifests as auto-immunity, where the body attacks itself. En kropp har i förväg utvalda och helt avskaffas under utveckling varenda cell som känner igen och producerar antikroppar mot en självförvållad eller "egenföretagare" proteiner / molekyler. Denna process är felaktig eller blir brister senare i livet och manifest som auto-immunitet, när kroppen attacker sig själv.

How Can One Produce Antibodies (By Artificially Inducing Them)? Hur kan man Produce antikroppar (genom att artificiellt förmå dem)?

Injection of a foreign antigen into a mouse or rabbit induces activation of the immune system and leads to the production of antibodies specific for the injected protein. Injektion av ett främmande antigen i en mus eller kanin inducerar aktivering av immunsystemet och leder till produktion av antikroppar specifika för det injicerade protein. The foreign antigen is thus termed an "immunogen". Den utländska antigen är alltså kallas en "immunogen".

Small molecules such as chemical groups and peptides are not immunogenic. Små molekyler såsom kemiska grupper och peptider är inte immunogenic. That is if you inject them into a rabbit, they will not usually produce antibodies against them. Det är om du injicerar dem till en kanin, kommer de inte brukar producera antikroppar mot dem.

To make antibodies against small molecules such as chemicals and peptides, they must be coupled to a large protein to form a HAPTEN - CARRIER complex. För att göra antikroppar mot små molekyler som kemikalier och peptider, de måste vara kopplat till ett stort protein för att bilda en HAPTEN - CARRIER komplex.

Anigens are substances that bind to antibodies through antigen-binding sites. Anigens är ämnen som binder till antikroppar genom antigen-binding sites. Not all antigenic substances are immunogenic! Inte alla antigena ämnen är immunogenic!

Structure of an Antibody Uppbyggnad av en antikropp

An antibody is composed of 2 Heavy Chains (IgH-Chains or I mmuno g lobulin H eavy, immuno for immune - globulin meaning protein) and 2 Light Chains (IgL-Chains). En antikropp består av 2 Heavy Chains (Hög-kedjor eller jag mmuno g lobulin H eavy, immuno för immun - globulin mening protein) och 2 Light Chains (Igl kedjor). Disulfide bonds hold these 4 chains together. Disulfide bonds hålla dessa 4 kedjor tillsammans. See figure 1 below., Se figur 1 nedan.,

Figure 1. Figur 1. Diagram of an antibody binding to antigen. Illustration av en antikropp binder till antigen. The light chains are situated on the peripheries and are smaller (thus lighter!). De lätta kedjorna ligger i periferin och är mindre (alltså lättare!). The heavy chains are the 2 inner chains. Den tunga kedjor är de 2 innersta kedjor. Notice that both chains contain a black region, this is called the variable region.  This is called "variable", because "every" B-cell (practically every B-cell: except clones) produces a different variable region, and thus allows for the amazing ability for B-cells to produce antibodies for almost every chemical, protein, lipid, nucleic acid, and substance known to man. Observera att båda kedjorna innehålla en svart regionen, detta kallas variabeln region. Detta kallas "variabel", eftersom "alla" B-cell (praktiskt taget varje B-cell: förutom kloner) producerar en annan variabel region, och därmed möjliggör den fantastiska möjligheten för B-celler att producera antikroppar för nästan alla kemiska, protein, fett, nukleinsyra, och ämnet känd för människan.

The chains consist of Domains (think of this as lego blocks), where there are: De kedjor som består av Domäner (tänk på detta som valde block), där det finns:

Constant Domains or C Domains (these are the same from antibody to antibody - compare this to variable domains) Constant domäner eller C Domäner (dessa är desamma från antikroppar mot antikroppar - Jämför detta med variabla domäner)

Heavy chains have: CH1, CH2, and CH3. Heavy-kedjorna: CH1, CH2, CH3.

Light chains have CL Lätta kedjor har CL

and there are: och det finns:

Variable Domains or V Domains (these vary from one antibody to another - and thus permit differences in antibody properties ie one binds to sugars and another to proteins). Variabel domäner eller V Domäner (dessa varierar från en antikropp till en annan - och därmed tillåta att skillnader i antikropp egenskaper dvs en binder till sockerarter och en annan till proteiner). Sequencing of a Great Number of Antidodies showed that the first 100-110 amino acid residues of the variable domain are diferent for different antibodies. Sekvensering av ett stort antal Antidodies visade att de första 100-110 aminosyra rester av variabeln domän är olika för olika antikroppar.

VH  for Heavy Chains VH för Heavy Chains

VL for Light Chains VL för Light Chains

Domains are each 110 amino acids long and contain 2 cysteine residues forming a disulfide link loop of about 60 amino acid residues. Domäner är varje 110 aminosyror lång och innehåller 2 cystein rester bildar en disulfid länk slinga på cirka 60 aminosyror rester.

The VH and VL domains come together and form the antigen-binding site or pocket, the black region which contacts the antigen in figure 1 above. Den VH och VL-domäner kommer samman och bildar antigen-bindande webbplats eller fickan, den svarta regionen som kontakter antigenet i figur 1 ovan.

Functions of Antibodies in the Body Funktioner av antikroppar i kroppen

The immune system has a major role in the body, which is to defend against infection.  Bacteria and viruses enter through or across the skin epithelium.  These locations include but are not limited to the respiratory tract, the digestive system, and the urogenital tract, or through injuries in the skin surface. Immunsystemet har en viktig roll i kroppen, vilket är att skydda mot infektion. Bakterier och virus kommer in via eller genom huden epitel. Dessa platser inkluderar, men är inte begränsade till andningsorganen, matsmältningssystemet, och urogenital tract, eller genom skador i huden.

To deal with different pathogens, and different sites of infection, the body has at its arsenal various antibody TYPES which it can use. Att hantera olika patogener, och olika anläggningar för infektioner har kroppen i sin arsenal olika antikroppar typer som man kan använda.

Types of Antibodies: Typer av antikroppar:

IgM antibody isotype - Mainly found in the BLOOD. IgM-antikroppar isotypspecifika - allt i blodet.

IgA antibody isotype - Secreted across epithelial surfaces into the lumen of the gut, intestines, and mammary gland. IgA-antikroppar isotypspecifika - Secreted hela epithelial surfaces in i lumen of the gut, tarmar, och juvret.

This is an important antibody as humans can secrete from 5 - 15 grams of IgA antibody per day! Detta är en viktig antikropp som människor kan utsöndrar 5 till 15 gram av IgA-antikroppar per dag!

IgG antibody isotype - Is an antibody which is transported across the placenta into the bloodstream of the fetus. IgG-antikroppar isotypspecifika - Är en antikropp som transporteras via moderkakan in i blodet av det växande fostret.

IgG is also able to neutralize toxins and prevent infections by blocking bacterial and viral entry into cells. IgG har också möjligheten att neutralisera toxiner och förebygga infektioner genom att blockera bakteriell och viral inträde i celler.

IgM antibody isotype - is involved in complement fixation reaction. IgM-antikroppar isotypspecifika - är inblandade i komplementbindning reaktion.

IgE antibody isotype - is involved in ALLERGIC reactions. IgE antikroppar isotypspecifika - är involverade i allergiska reaktioner.

Copyright 2005 - 2007 - AntibodyStation. Copyright 2005 - 2007 - AntibodyStation.